T?RKE? JA MIELENKIINTOINEN ARTIKKELI L?KARTIDNINGEN LEHDESS?
Kost vid diabetes ? starka ?sikter men svag kunskap
Mielenkiintoiseksi ja t?rke?ksi yll?olevan artikkelin tekee sen toinen kirjoittaja prof. Kjell Asplund, joka oli SBU-asiantuntijaryhm?n puheenjohtaja. H?n valottaa vastaik??n valmistuneita uusia(ensimm?isi?) ravitsemussuosituksia diabeetikoille.
DIABETES RUOKAVALIO
-VAHVOJA MIELIPITEIT?,MUTTA HUONOA HEIKKOA TIETOA
Tieteellinen n?ytt? ei viel? kerro, kumpi ruokavalio,v?h?rasvainen vai v?h?hiilihydraattinen, on paras vaihto-ehto diabeetikolle.
(L?gt intag av fett har l?nge varit centralt f?r kostr?dgivning vid diabetes. Men SBU-projektet ?Mat vid diabetes? visar att det vetenskapliga underlaget ?nnu inte besvarar fr?gan om vilket som ?r att f?redra ? l?gfettkost eller l?gkolhydratkost....)
H?n korostaa my?s yksil?kohtaista ohjausta, joka tosin vaatii paljon terveydenhoidon asiantuntijoilta.....se tarkoittaa ravitsemusterapeuttien,diabeteshoitajien ja l??k?reitten uudelleenkoulutusta...
(Samtidigt m?ste den person som har diabetes f? korrekt information, baserad p? vetenskapliga fakta, om f?r- och nackdelar med olika koster. F?r personal i diabetesv?rden blir det en sporrande uppgift att i grunden beh?rska en bredare repertoar av kostalternativ. Detta kommer att kr?va insatser i grund- och fortbildning f?r dietister, l?kare och sjuksk?ters?kor...)
T?ysjyv?tuotteista,rasvan m??r?st? tai laadusta on vain vajavaista tieteellist? n?ytt??.
(F?r andra centrala komponenter, som fullkornsprodukter, fettm?ngd och fettkvalitet, saknas d?remot st?d (otillr?ckligt vetenskapligt underlag)...)
Tieteellist? n?ytt?? ravinnon vaikutuksesta on vain v?h?n...
(Det finns stora luckor i det vetenskapliga underlaget f?r r?dgivning om mat och dryck vid diabetes. ...)
A systematic review of the scientific support for dietary advice in diabetes has been performed. Primary outcomes were risk of cardiovascular and other diabetic complications and death (minimum follow-up 1 year) with weight and laboratory variables defined as secondary outcomes (minimum follow-up 24 weeks). In persons with impaired glucose intolerance, intense lifestyle intervention with a combination of low fat diet and physical activity reduces the risk of developing diabetes. In persons with diabetes, low fat (<30 E% from fat, 50-60 E% from carbohydrates) and moderate low carbohydrate (30-40 E% from carbohydrates) diets have similar beneficial effects on HbA1c and body weight. Studies of sufficient quality on long-term effects (including safety) of extreme low-carbohydrate diets (10-20 E% from carbohydrates) are lacking. Although there is some evidence of beneficial effects of vegetables, legumes and fish, there is no convincing evidence neither pro nor con a change of todays dietary recommendations in diabetes.
Jonas Lindblom, Kjell Asplund